Slump

Från Vad är sanning
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Slump, bättre Slumpmässighet är bristen på igenkännligt mönster eller förutsägbarhet vid händelser. En slumpmässig följd av händelser, symboler eller steg har ingen avsiktlig ordning och följer inte ett förståeligt mönster eller en kombination. Individuella slumpmässiga händelser är per definition oförutsägbara, men i många fall är frekvensen av olika resultat över ett stort antal händelser (eller "försök") förutsägbart. När du till exempel kastar två tärningar är resultatet av ett specifikt kast oförutsägbar, men en summan 7 kommer att inträffa dubbelt så ofta som 4. I den betydelsen är slumpmässighet ett mått på osäkerhet om ett resultat snarare än slumpmässigt och har att göra med begrepp av chans, sannolikhet.

Slumpmässigt urval, är en metod att välja objekt (ofta kallade enheter) från en "mängd" där sannolikheten för att välja ett specifikt objekt är andelen av dessa objekt i mängden. Till exempel, om vi har en skål som innehåller 10 röda kulor och 90 blå kulor, blir sannolikheten att slumpmässigt plocka en röd kula 1/10. Notera att ett slumpmässigt urval av 10 kulor från den skålen inte nödvändigtvis skulle resultera i 1 röd och 9 blå.

Historia

I folktro är begreppen chans och slumpmässighet nära besläktade med öde. Både förr och nu kastas tärningar, kort och kycklinben för att bestämma ödet, många tror att man kan påverka sina odds genom specifika metoder även i chansspel. Än i dag används olika spådomsmetoder för att försöka kringgå slumpmässighet och öde.

Vetenskap

Det finns många områden inom vetenskapen där sannolikhet spelar en stor roll. Några exempel:

Matematik

Matematiska läror om sannolikhet uppstod från försök att ställa upp matematiska formler för slumpmässiga händelser, ursprungligen i samband med spel, men senare i samband inom fysiken. Statistiken används för att utgå från den underliggande sannolikhetsfördelningen av en samling empiriska observationer. För simuleringens ändamål är det nödvändigt att ha ett stort utbud av slumpmässiga nummer eller medel för att generera dem.

Slumpmässighet uppträder i tal som log(2) och pi. Decimalerna i pi utgör en oändlig sekvens och "upprepas aldrig på ett cykliskt sätt."

log(2) = ‭‭0.30102999566398119521373889472449‬‬............. i all oändlighet.

pi = ‭3.1415926535897932384626433832795‬............. i all oändlighet.‬

I de första sex miljarder decimalerna av pi finns siffrorna från 0 till 9 cirka sex hundra miljoner gånger. Försök att hitta mönster (periodicitet) har hittills misslyckats. Talet pi är således ett bra val för att simulera slumpmässighet.

Religion

Det är svårt att kombinera slumpmässighet med vissa religioner som lär att universum skapades av en allvetande och allsmäktig gud. Alltså en gud som är medveten om alla tidigare och framtida händelser och i sin allmakt sköter hela kosmos.

Om universum anses ha ett syfte, kan slumpmässighet ses som omöjligt. Men detta är en felaktig förståelse för även vi människor, med våra begränsade möjligheter, använder "osäkerheten" eller "massverkan" för att producera specifika resultat. Inom kemin kan det ske att man blandar olika ämnen under specifika omständigheter och då säkert vet att t.ex. 30% kommer att reagera och bilda det ämna man vill syntetisera.

En allsmäktig och allvetande gud kan således veta att en känd del kommer att lyda hans lagar och nå fram till det resultat guden önskar. Kom därför ihåg att om en person som är mäktigare än du själv ger dej friheten (ansvaret) att bestämma så låter han därmed resultatet av ditt personliga ansvar drabba dej utan att göra hans mål med "massan" om intet.

Hinduiska och buddhistiska filosofier säger att varje händelse är resultatet av tidigare händelser, vilket återspeglas i karma-begreppet, och som sådan finns det inte något sådant som en slumpmässig händelse eller en första händelseMall: Citation behövs.

I ockulta sammanhang används förfaranden som vanligen betraktas som randomiserare för spådom. Cleromancy använder kastandet av ben, kort eller tärningar för att avslöja vad som ses som "guds" vilja.

De viktigaste begreppen för kristustrogna är Karma, Arvsynd och Predestination. Jag tar upp dessa separat.

Missförstånd och logiska vurpor

Populära perceptioner av slumpmässighet är ofta felaktiga, baserat på missvisande resonemang eller intuitioner.

Nu måste "mitt" nummer komma upp

Detta argument är, "I ett slumpmässigt urval av siffror, eftersom alla siffror så småningom dyker upp, är de som inte kommit upp ännu" förfallna ", och därmed mer sannolikt att komma upp snart." Denna logik är endast korrekt om den tillämpas på ett system där nummer som kommer upp tas bort från systemet, till exempel när spelkort dras och inte återges till däcket. I det här fallet, när en knekt tagits bort från däcket, är nästa drag mindre sannolikt en knekt och mer sannolikt att det är något annat kort. Om knekten återförs till däcket och däcket omhändertas ordentligt, är det lika troligt nästa gång att en knekt dras som något annat kort. Detsamma gäller i alla andra processer där objekt väljs oberoende och inga avlägsnas efter varje händelse, till exempel när man kastar tärnig eller mynt. Verkligen slumpmässiga processer som dessa har inget minne, vilket gör det omöjligt för tidigare resultat att påverka framtida resultat. Faktum är att det inte finns något ändamålsenligt antal försök som kan garantera en framgång.

Oturssnummer och lyckonummer

I en slumpmässig serie av siffror kan ett antal sägas vara förbannat eftersom det har kommit upp mindre ofta tidigare och det anses därför att det kommer att uppstå mindre ofta i framtiden. Ett nummer kan antas vara välsignat eftersom det har inträffat oftare än andra i det förflutna, och det är troligen troligt att det kommer upp oftare i framtiden. Denna logik är endast giltig om processen är manipulerad, till exempel med tärningar som har gömda vikter inuti. Om tärningen är som den skall vara, ger tidigare kast ingen indikation på framtida händelser.

I naturen förekommer händelser sällan med perfekt lika frekvens, så observerande av resultat för att bestämma vilka händelser som är mer troliga är meningsfulla. Det är dock helt fel att tillämpa denna logik på system som är utformade för att göra alla resultat lika sannolika, som blandade kort, tärningar och roulettehjul.

Hur stor är chansen?

I början av ett scenario kan man beräkna sannolikheten för en viss händelse. Faktum är att så snart man får mer information om den situationen kan man behöva omräkna sannolikheten.

Säg att vi får veta att en kvinna har två barn. Om vi ​​frågar om någon av dem är en flicka och får veta att det stämmer, vad är sannolikheten för att det andra barnet också är en flicka? Man skulle kunna tro att sannolikheten att det andra barnet är kvinnligt är ½ (50%). Men genom att bygga ett sannolikhetsutrymme (illustrerar alla möjliga resultat) ser vi att sannolikheten faktiskt bara är ⅓ (33%).

Detta beror på att det finns 4 möjligheter angående dessa två barn: pojke-pojke, flicka-pojke, pojke-flicka och flicka-flicka. Men eftersom vi redan fick faktisk information vet vi att en av barnen är en flicka. Om vi använder den informationen förfaller pojke-pojke-scenariot. Sannolikhetsutrymmet avslöjar att det fortfarande finns 3 sätt att ha två barn där en är en flicka: pojke-flicka, flicka-pojke och flicka-flicka. Endast en av dessa tre möjligheter innehåller flicka-flicka. Principen med ett sannolikhetsutrymme gör oss mindre benägna att försumma vikten av ny information.

Diskussion

Slump används för att beskriva en oförutsägbarhet som vanligen beror på en eller flera okända orsaker.

Einstein opponerade sig och uttryckte sig deterministiskt. Gud kastar inte tärning!.

Psykoanalytikern C.G. Jung talade om "synkroniserad slump". Den synkroniserade slumpen är händelser i själva livet som är svårförklarliga. Exempelvis när vi möter grannen helt oväntat på en gata i en stad i fjärran land.

Se även