Skapelsetro

Från Vad är sanning
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Skapare, Skapelse och Skapelsetro leder till denna sida. Med vetenskaplig terminologi handlar det om frågan huruvida Universum är ett så kallat 'öppet system' eller ett 'slutet system'.

Skapelsen, Universum, ett öppet system

Den traditionella övertygelsen var att universum är ett öppet system. För naturvetenskapens grundläggare var det en självkarhet att det finns en Skapare, en Intelligent Designer och att Skapelsen därför också är 'intelligent'. Om man gör sitt bästa att förstå så kan man förstå. Galileo och Newton, för att bara nämna två, var övertygade 'skapelsetroende'. De var absolut inte evolutionister trots att det sedan Antiken har funnits heretiker som ansåg att 'Moder Jord' (den grekiska gudinnan Gaia) var självtillräcklig. Gudsförnekande är ingen ny tro.

Ett öppet system kallas öppet för att något, eller någon, som inte är del av systemet kan bryta in utifrån.

Evolutionismen, ett slutet system

I nutid har naturvetenskapen invaderats av all slags systematik som för trovärdighetens skull kallas vetenskap. Så vitt man kan veta anser en majoritet av 'vetenskapsmän' att Universum är ett slutet system. Det finns således ingen Skapare, eller Designer, utanför Universum utan på sin höjd opersonliga krafter och principer som kallades 'gudar' innan vi förstod bättre. Innan människorna inte visste så mycket som de vet nu!

Ett slutet system kallas slutet för att inget kan bryta sig in i det utifrån.

Först kallade man människan 'Homo Sapiens' vilket betyder 'Den Visa Människan'. Numera har man tydligen utvecklats ännu mer för numera kallas människan 'Homo Sapiens Sapiens' alltså 'Den Visa Visa Människan'. Begärelsen att kunna förära sig själv och göra sig själv till 'det högsta' eller 'den högste' har funnits allt sedan människans skapelse. Ni kommer att bli gudar, sade ormen. Men låt oss se vad Paulus skrev, riktat till oss Hedningar.

(Rom. 1:18-23) Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat.

Därför är de utan ursäkt. Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. De påstod att de var visa, men de blev dårar och bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 

Evolutionisternas dilemma

När den moderna evolutionismen började hade man inga metoder att mäta åldern på fossila fynd. Efter att Hutton, Lyell och Darwin hade lagt grunderna trodde man att det räckte som förklaring att jorden var några miljoner (sic!) år gammal. Målet på den tiden var att bortförklara människans, djurens och växternas skapelse. Det handlade om hur människan hade utvecklats från amöba till "homo sapiens".

Allt efter som man insåg att 'skitsnacket' inte höll började man använda sig av naturvetenskapliga metoder för att lura massorna att man blev visare och visare och visste allt mer. I takt med presentationen av verifierbara teorier insåg man att 5 miljoner år var alltför lite och mirakulöst nog har universum nu blivit nästan 14 miljarder (sic!) gammalt. Det vill säga sedan urknallen, 'The Big Bang'. Och med den teorin har man målat in sig i ett hörn. På lite drygt 200 år har universum blivit mer än 3000 gånger äldre. Universum har 'åldrats' med en hastighet av nära 200.000 år varenda dag sedan dess. Tro det om du vill. Är detta vetenskap?

När 'vetenskapen' trodde att celler bestod av ett slags skal fyllt med en gröt kallad protoplasma och med en kärna i mitten, samt att materien bestod av atomer som var små solsystem med protoner, neutroner och elektroner, kunde man lura de flesta att 14 miljarder år var tillräckligt. Vem har inte sett de konstnärliga bilderna av amöbor som blir fiskar som sedan kravlar sig upp på land och blir fyrfotadjur och fåglar och till sist apor och människor. Kolla igen vad Paulus skrev: "De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur." Visst har du sett många sådana bilder!

Hur som helst, evolutionisterna har insett att universum måste vara oändligt gammalt för att ens komma i närheten av att ha kunnat formas av slumpvisa mutationer. Det räcker inte ens för att hemoglobin och klorofyll skall uppstå. Än mindre ett öga.

Lösningen på dilemmat?

Låt oss se på 'evolutionens utveckling' (pun intended). Först fanns det ett öppet universum. Evolutionisterna kastade ut Gud och slöt universum. Allt verkade okay tills de upptäckte att slumpar och krafter inte kunde åstadkomma det vi i dag vet om universum. Varken i mikrokosmos eller i makrokosmos och säkert inte vad gäller levande varelser.

Som lösning på dilemmat har man nu introducerat en teori som är ofalsifierbar. Man säger att det troligen finns mer än ett universum. Ja att "hela alltet" består av "Multiversa", kanske oändligt många! Och då är det ju inte alls underligt att det finns ett universum (en pleonasm) som ser ut precis som vårt universum ser ut.

Det fina i kråksången är att teorin om multiversa är omöjlig att bevisa eller motbevisa. Eftersom varje universum är ett slutet system så kan man aldrig upptäcka något annat universum och det finns ingen som helst interaktion mellan dessa universa. Det finns alltså inget man kan veta om alla dessa andra universa och man kan aldrig veta om de finns.

Tala om "tro"! Tro skall man ju göra i kyrkan, var deras mantra. Här skall man veta, var deras mantra.

Sanningen

Universum är ett öppet system. Det finns en Skapare, Gud allsmäktig. Han skapade universum på 6 dagar. Människan ville själv bli gud. På grund av Synden steg Gud in i universum och bjöd en frälsning från syndens konsekvenser.

Jag avslutar artikeln med ett antal klipp ur Bibeln. Vill man veta allt måste man läsa allt, alltså hela Bibeln.

(1 Mos. 1:1-2) I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet. 

(1 Mos. 2:1-2) Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara (universum). På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk, och han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han gjort. 

(Joh. 1:1-3) I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. 

(Joh. 1:14) Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning. 

(Joh. 1:29) Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: "Se Guds Lamm som tar bort världens synd!

(Apg. 4:11-12) Jesus är stenen som ni byggnadsarbetare förkastade men som har blivit en hörnsten. Hos ingen annan finns frälsningen, och under himlen finns inget annat namn som människor fått genom vilket vi blir frälsta. 

(Upp. 21:1) Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. 

(Upp. 21:5-8) Och han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, för dessa ord är trovärdiga och sanna." Sedan sade han till mig: "Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar ska jag fritt ge ur källan med livets vatten. Den som segrar ska få detta i arv, och jag ska vara hans Gud, och han ska vara min son. Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna och de sexuellt omoraliska, ockultisterna, avgudadyrkarna och alla lögnare, de ska få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden."