Heresi

Från Vad är sanning
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ordet för “heretiker” är “αἱρετικός” (heretikåss) och kommer av “αἱρετίζω” (heretizå) som betyder att välja, underförstått och vraka. Följande texter talar om heretiker och heresi. (not: närbesläktade ord betyder splittring, sekt och parti)

Titus 3:9-11 Men undvik dumma dispyter och frågor om släktregister och gräl och strider om lagen. Sådant är skadligt och meningslöst. En villolärare (heretiker) ska du ge en första och en andra varning och sedan avvisa, eftersom du vet att en sådan är på fel väg. Han syndar och har dömt sig själv. 

2 Petr. 2:1 Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det även bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande irrläror (heresier). De ska förneka den Herre som har friköpt dem och dra plötsligt fördärv över sig. 

Ofta brukar ledare och medlemmar av heretiska församlingar försvara sig med att ingen har helt rätt och att det förekommer fel i läran även i de bästa församlingar och hos de bästa lärare.

Då måste man förstå att det finns en sakskillnad (kvalitativ skillnad) mellan en “felaktig lära om frälsningens väg, men med enstaka sanningar” och en “sann lära om frälsningens väg, men med enstaka fel”. Det är till och med en sakskillnad (kvalitativ skillnad) mellan en “felaktig lära med många sanningar” och en “sann lära med många fel”.

Vi har fått uppdraget att “pröva allt”, alltså jämföra om den lära som predikas stämmer med Guds perfekta, eviga oföränderliga ord. Det som håller provet skall vi behålla, det vill säga “dokumentera” så att vi har bättre grund att bygga på nästa gång vi “prövar”. I sammanhanget står det att den som ringaktar budskapet, så att de bara förkastar det utan att “pröva”, till slut kommer att “döva Anden”.

  • Paulus talar om "en annan Jesus", "ett annat evangelium" och "en annan ande". (2 Kor. 11:4)
  • Paulus varnar att den Helige Ande tydligt har uppenbarat för honom att människor kommer "att avfalla från tron och följa villoandar och onda andars läror" (1 Tim. 4:1)
  • Petrus varnar att det alltid har funnits och alltid "kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande irrläror". Han säger att de "förnekar den Herre som har friköpt dem" (2 Petr. 2:1)
  • Johannes varnar att redan nu har "många antikrister trätt fram" och att dessa "har gått ut från oss". Det handlar således om splittring på grund av heresi. (1 Joh. 2:18-19)
  • Judas, Jesu halvbror, fann "det nödvändigt att skriva och mana" alla troende att "fortsätta kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga". Enligt Judas har det "nästlat sig in vissa personer" som "förvränger vår Guds nåd till försvar för omoral och förnekar vår ende Härskare och Herre, Jesus Kristus". (Judas 1:3-4)

Detta är bara ett litet smakprov på alla texter i Bibeln som talar om att vi inte får lägga till eller dra ifrån vad gäller Jesus och evangelium, med andra ord den tro som "en gång för alla har överlämnats" åt oss. Jämför Sola Scriptura

Det talas mycket om samarbete, ekumenik, i vår tid, men det stora frågetecknet för mej är följande: Vad har man över huvud taget gemensamt om man inte är ense om att Guds ord, Bibeln, har den högsta auktoriteten?